Publicerad den Lämna en kommentar

Manchester City visar livstecken men lyckas gräva hålet djupare efter oavgjort mot Everton

Manchester City visar livstecken men lyckas gräva hålet djupare efter oavgjort mot Everton

Manchester City kom tillbaka till det som fungerar,Billiga fotbollströjor de gjorde chanserna att vinna med stil och tog ett steg i rätt riktning. Ändå räckte det inte för att avsluta Pep Guardiolas plågor i en 1-1-match mot Everton hemma. En vinst på 13, titelloppet är nu en irrelevans, ett skrot för att nå Champions League verkar oundvikligt: ​​City är fångade i samma gamla historia.

Kanske kommer det här spelet att få ett annat sammanhang när de så småningom drar sig ur sin svans. Detta kan gå ner som det ögonblick då Citys prestationer förvandlades från helt otillräckliga till en vagt rimlig representation av talangen som fortfarande var tillgänglig för Guardiola. På annandagarna började mästarna göra några av de saker som de verkligen behövde göra för månader sedan: skotten kom (om än inte till killen som är tänkt att få dem), formen såg lite mer identifierbar ut City, den attackerande Ansvaret delades mer lika än den gången de höll bollen till Jack Grealish.

På samma sätt skulle ingen förväxla detta lag med en seriös medlem av den europeiska eliten, än mindre ett riktigt City-lag. En bedövare från Iliman Ndiaye kan ha ställt in öppnaren framtvingad av Bernardo Silva men Everton hade sina öppningar i paus. Försvaret är inte vad det var. Kanske blir det aldrig förrän Rodri är tillbaka. Visst skulle det inte hjälpa någon ände om Ruben Dias och en riktig Kyle Walker fanns i närheten.

Åtminstone förbättrades attacken. Pep Guardiola blandade sin packning efter att ha fastnat i mittfältet på Villa Park i lördags. Kanske är vi helt enkelt vid den här krisen där något måste förändra varje match eftersom ingenting verkligen fungerar just nu. Det han föll ner på kan dock vara något liknande mallen för de kommande veckorna.

Två ytter, två naturliga offensiva mittfältare, Manchester City tröja en fruktansvärd press på den hållande mittfältaren (Mateo Kovacic). Du har sett den här staden förut. Du har sett det fungera bättre än så här också, men det var blixtar från det laget du kände. Ingen var mer uppenbar än de som involverade Bernardo Silva, tillbaka till något som liknar hans kvicksilverbästa. Alla har sin favoritversion av Silva, för den här författaren kan han inte bli slagen på vänster sida av mittfältet, ducka inuti och utanför sin ytter, ett hot som kan använda list snarare än takt för att komma bortom sin man.

Det var därifrån som City fick sin premiär. Jeremy Dokus körning på marken fångade James Tarkowskis uppmärksamhet. Just nu spricker mittbackens ögon upp på ytterns löpning Silva mellan honom och den andre mittbacken. Jarrad Branthwaite måste dyka in för att stoppa korsskottet mot Savinho vid bakre stolpen och har otur att bollen böjer sig mot mål när bollen träffar honom men det är den sortens olycka som City tenderar att utsätta sina motståndare för.

Mannen som tog Silvas plats på högerkanten var inte mindre effektiv. Detta var sensommarens Savinho, som drog flera försvarare till sig och blåste av dem för att komma till bästa positioner. Om han i några av dessa hade spelat en passning till i stället för att släppa lös ett av sina sju skott hade City kanske varit bättre. Men hur betryggande för Guardiola måste det vara att se en spelare i himmelsblått faktiskt skapa skott för sig själva?

Även dessa effektiva justeringar kom dock med sina nackdelar. När Silva drog sig vidare till vänsterkanten kände Doku sig tvungen att flytta in på planen. Rövad på utrymme för att accelerera in i han var i bästa fall en icke-faktor i det här spelet, liksom hans ersättare Kevin De Bruyne. Detsamma kan sägas om Phil Foden. Hans första mål för säsongen har inte fixat en knäpp skottradar, om något har hans säsong nu definierats av slarv som såg bra uppbyggnadsspel och en smart Erling Haaland-snärt rullade över hans stövlar.

Sedan finns det Haaland själv. Han kanske inte är förtjust i sina bredare prestationer den här säsongen men det är svårt att veta vad mer han kan göra. Nr. 9 är särskilt inblandad i uppbyggnaden, och fungerar som mer av en referenspunkt än den som avslutar saken att han är med City som bäst. För tredje gången på fem Premier League-matcher fick Haaland lika många skapade chanser som han hade skott. Det är verkligen inte så City ska fungera.

Den bästa avslutaren i spelet behöver mer än två skott, även om ett av dem är en straff. Kanske Haaland på sitt fantastiska bästa penslar bort Jordan Pickfords upptåg före straffstraff. City som bäst ser till att Haaland kan komma undan med att missa sin straff.

Lämna ett svar